lördag 24 januari 2009

Funderingar kring resväskor och packning

När jag åkte till NY för några år sedan köpte jag den perfekta resväskan. En snygg (svart) och rejäl (tyckte jag då, idag önskar jag att den faktiskt var en aning större) Samsonite med snurrhjul så det går att skjuta den bredvid sig. Den följer med som en väluppfostrad hund. Men den blir så sjukt tung. Och det beror inte bara på att jag har en necessär som är stor som en mindre pjäxbag utan på att själva väskan är så tung. Men som min pappa brukar säga "Man ska bara packa så mycket som man själv orkar bära".

Jag gillar fina stenar och när jag var liten samlade jag på dem i mängder. Jag kommer ihåg en gång när mina föräldrar och jag var på väg hem från en semester (det kan ha varit från Gotland). Pappa packade in min väska i bilen (kan ha varit en taxi eller en buss) och den vägde tungt. "Men vad har du i den? Är den fylld med sten?" frågade han. "Ja", svarade jag glatt. Jag hade samlat och samlat och fyllt min resväska med fina stenar.

Så på tal om resväskor och packning. Har du tänkt på att när folk reser i filmer så bär de runt på på sina resväskor som om de var helt tomma. Förmodligen är det just tomma de är. Men håll med om att det ser löjligt ut när exempelvis Sarah Jessica Parker i nio cm höga klackar bär en resväska som rimligtvis borde väga omkring 18 kg med en arm? Nej, skärpning filmbranschen! Gör resväskorna mer verklighetstrogna, fyll dem med packning.

Inga kommentarer: