Men ungen verkar tar det hela med ro. Förutom att han inte velat använda handen har han varit sitt vanlig glada jag. Och nu är det är det ju rätt spännande med gipset. Dessutom får man ha i-Paden och i-Phonen hur mycket man vill.
onsdag 5 juni 2013
Ungens första gips
Munnen blir torr och hjärtat dras ihop. Vi är på väg till Astrid Lindgrens sjukhus för röntgenbilderna visar en fraktur på underarmen. Efter ett fall på förskolan i fredags har ungen inte velat använda höger hand. Läkaren vi träffade i lördags trodde det kunde vara en stukning men sa att det är svårbedömt på små barn. Det är fem dagar sedan. Fem dagar! Det dåliga samvetet tränger upp som en vulkan.
Men ungen verkar tar det hela med ro. Förutom att han inte velat använda handen har han varit sitt vanlig glada jag. Och nu är det är det ju rätt spännande med gipset. Dessutom får man ha i-Paden och i-Phonen hur mycket man vill.
Men ungen verkar tar det hela med ro. Förutom att han inte velat använda handen har han varit sitt vanlig glada jag. Och nu är det är det ju rätt spännande med gipset. Dessutom får man ha i-Paden och i-Phonen hur mycket man vill.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Kikar in som ny läsare och gillar genast vad jag ser! Ska försöka spara din bloggadress så jag inte glömmer bort den.
Hoppas att lillen klarar av sitt gips, de är så snabba på att vänja sig vid saker, de små.
Kul att du gillar. Jodå, han klarar sig fint. Har redan vant sig vid gipset och verkar inte ha ont alls.
Stackars kille! Och stackars dig! Sånt där är ju asjobbigt.
Vicke: det är ok med oss båda. Det är sånt som händer och det var tur att det inte var värre. Han är ju en liten kämpe. Och jag låtsas vara cool cat.
Skicka en kommentar